Därför firar vi Påsk

Vi är många som tycker om påsken. Det är en av våra lite längre helger, som dessutom infaller på våren när det börjar ljusna. Så väl bakgrunden till påskfirandet som naturen när påsken infaller påminner oss om pånyttfödelse och nystart. Här berättar vi lite om varför vi firar påsk och olika saker som vi associerar med påsken. Glad påsk!

Påsken är kristendomens mest betydelsefulla helg. Påskens religiösa budskap påminner om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Också inom judisk tro har påsken mycket stor betydelse, men firas till minne av judarnas uttåg ur Egypten. Ordet ”påsk” kommer från det hebreiska ordet ”pesah” och medeltidslatinets ”pascha”. Ordet betyder ”att gå förbi” och syftar på att dödsängeln gick förbi de hus vars dörrar målats med blod från ett slaktat lamm. Att många av oss äter lamm till påsk är en påminnelse om påskalammet som slaktas för att ta bort världens synder.


Reglerna om när man skall fira påsk anses ha bestämts vid det första konciliet i Nicaea år 325. Påsken infaller vid olika datum eftersom reglerna säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första fullmåne som infaller efter 21 mars. I Sverige har vi bestämt när påsken infaller på det sättet sedan 1844. Eftersom påskfirandet styrs av när det är fullmåne infaller påsken på olika datum. Å andra sidan är det alltid samma veckodagar som är aktuella till skillnad mot julhelgen som är datumstyrd. Man behöver aldrig fundera på, och framför allt inte fråga någon om, vilken veckodag årets skärtorsdag infaller på. Påskhelgen består av skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen och annandag påsk. Veckan innan påskhelgen kallas stilla veckan. Veckan efter den är påskveckan. Påsken är sammanlänkad med fastan som är 40 dagar innan påsken.

Stilla veckan är veckan före påsk som inleder Påsken. Stilla veckan börjar med palmsöndagen. Enligt Bibeln var det på palmsöndagen som Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Dagen heter palmsöndagen för att människorna i Jerusalem jublade och la ut palmblad på marken framför Jesus.

Dymmelonsdagen har fått sitt namn för att man dymlade kyrkklockorna på dymmelonsdagen tidigare i Sverige. Det betyder att klockans metallkläpp virades in i tyg eller byttes ut mot en kläpp i trä för att ljudet från klockan skulle vara dämpat under påskens allvarsamma tid. En dymling är ett annat namn för träplugg.

Skärtorsdagen är en viktig dag i Bibeln. Det var judisk påsk, pesach, i Jerusalem och Jesus samlade sina lärjungar för att äta en festmåltid tillsammans. Under måltiden berättade Jesus att han snart skull dömas till döden och att en av dem som satt vid bordet skulle förråda honom. Enligt Bibeln genomfördes den första nattvarden av Jesus på skärtorsdagen. Han skickade runt bröd och vin och sa till att lärjungarna att det var hans kropp och blod och att de, varje gång de åt brödet och drack vinet, skulle göra det till minne av honom, till syndernas förlåtelse. 

Ordet Skärtorsdag kommer från ett gammalt svenskt ord för ”ren”. Innan måltiden tvättar Jesus, som så många såg upp till, lärjungarnas fötter så att de blir rena som en symbolisk handling.

I bondesamhället, innan industrialismen kom, var skärtorsdagen den dag då häxor flög till Blåkulla för att dansa med djävulen. Det tillhörde folktron att onda makter släpptes fria i samma stund som Jesus blev dömd att korsfästas. Det var därför som skärtorsdagsnatten ansågs vara häxornas natt. Idag har dåtidens häxor blivit påskkärringar, som många barn klär ut sig till under påsken. Att vi eldar påskbrasor sägs bero på att vi vill skrämma påskkärringar som flyger hem från Blåkulla för att förhindra att de landar där vi bor

Leonardo da Vincis målning "Den sista måltiden" visar Jesus och hans lärjungar på långfredag

Långfredagen är då Jesus ställdes inför rätta och dömdes till döden. Han korsfästes på Golgata med en törnekrona runt huvudet och först mot kvällen dog han. Det långa lidandet Jesus gick igenom när han dog för våra synder har gett långfredagen sitt namn. Det är inte så många år sedan butiker och annat var stängt eftersom man inte skulle göra några onödiga sysslor eller något som var roligt på långfredagen. Fram till 1969 var det enligt lag förbjudet med offentliga tillställningar på långfredagen. 

Det är vid midnatt på påskafton som påsken börjar. Då börjar vi fira Kristi uppståndelse från de döda på påskdagen. Det är därför som påskdagen är en glädjedag och den största högtiden i kyrkoåret. När Jesus dog på långfredagen placerades hans kropp i en grav utanför Jerusalem. I Bibeln står det att några kvinnor på påskdagens morgon gick till graven. När de kom fram var graven är tom och en ängel sa åt dem att sprida ordet om Jesu uppståndelse.   

I Sverige börjar vi ofta fira saker redan på aftonen före högtidsdagen, precis som vid julafton, nyårsafton, midsommarafton och pingstafton. Påskafton, som alltid infaller på en lördag, är den dag under påsken som många har mest traditioner kring. Då får påskens sekulära (inte religiösa) inslag mer plats.

 

Påskharen har tack vare sin legendariska fortplantningsförmåga, blivit en symbol för överflöd och fruktsamhet. En tolkning är därför att haren förknippas med påsken och andra fruktsamhetsritualer för att fira livets återkomst efter vintern. Det är också därför som haren förknippas med ägg. Idén om påskharen kom till Sverige i slutet av 1800-talet från Tyskland, där de vuxna sedan 1600-talet skämtade med barnen om att påskharen gömde ägg som den värpt. Påskharen fick aldrig lika stort genomslag i Sverige som i andra länder. I Sverige spelar påsktuppen en större roll.

Påskmaten är en viktig del av vårt påskfirande. Många dukar fram ungefär samma sorts mat som till julen med sill, lax, öl och snaps. Det speciella för påsken är ägg och lammkött. Att äta lammkött är en influens från den judiska påskhögtiden. Under israelernas uttåg ur Egypten skyddade lammets blod dem och påskalammet som skulle slaktas till högtiden skulle ta bort världens synder. När Norden var katolskt innehöll påskaftonsmåltiden det som var förbjudet under fastan, nämligen kött och ägg, om man hade råd med det.

Att vi ger varandra påskägg och äter så mycket ägg på påsken beror på att ägget är en symbol för pånyttfödelse och liv som påminner om påskens budskap om uppståndelsen. När Sverige var katolskt var det förbjudet att äta ägg under fastan samtidigt som det var ungefär vid påsk som hönorna började värpa efter sin vintervila. Med lite tur fanns det därför ägg tillgängliga när påsken började, samtidigt som det var längesedan man ätit ägg. Om man går tillbaka i tiden var ägg en lyxvara. Att ge varandra påskägg på påskafton är en europeisk tradition sedan 1700-talet. Äggen man gav bort började färgas med växter av olika slag när de kokades. Vid början av 1900-talet blev det vanligt med speciella äggfärger och att man gav äggskalet fin glans genom att gnida det med fläsksvål. Det här lever kvar idag då vi målar ägg och ger varandra påskägg med godis.

Påskris har vi tagit in sedan sent 1800-tal. Fram på 1930-talet blev det vanligt att smycka risen med färggranna fjädervippor och påskpynt. Traditionen spred sig snabbt under 1900-talet till hela landet och blev riktigt populärt under 40- och 50-talet. Färgglatt påskris är exempel på hur kristet arv och folkliga inslag blandas i dagens påskfirande. Påskriset, som vi köper som prydnad nu, använde från början för att piskas med under stilla veckan som påminnelse om Jesu lidande på korset. I bondesamhället låtsaspiskade man varandra. I Nordiska museets samlingar finns berättelser om det från 1800-talet då det beskrevs hur en pappa jagade sin familj med ris på skoj.

Vill du veta vad din bostad är värd?
Kontakta oss för en fri värdering:

JAG VILL BLI KONTAKTAD
Få koll på bostadsmarknaden!
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag:

Tillbaka till toppen