Husdrömmen är starkare än på länge – men byggandet hänger inte med

Att svenskarna drömmer om något eget, ett hus, en täppa, ett liv nära naturen, slås fast i flera färska undersökningar och verkar gälla oavsett ålder och familjesituation. Men trots att drömmen är tydlig, byggs det allt färre småhus. Varför är det så – och vad krävs för att fler ska kunna förverkliga sin vision om ett liv i villa, radhus eller parhus?

Ett äppelträd, en kaffekopp – och ett hem att växa i. Det börjar ofta på våren. Ljuset återvänder, fåglarna sjunger lite tidigare om morgonen – och husdrömmen vaknar. Tänk att öppna altandörren barfota. Att låta barnen springa ut på gräsmattan. Se den egna odlingen vakna till liv. Att kunna slå rot på riktigt.

Längtan efter det egna huset är djupt rotad i det svenska folkhemmet – och den är fortfarande stark.

– Jag möter många, oavsett ålder och livssituation, som drömmer om ett egnahemsliknande boende, säger fastighetsmäklaren Jessica Plånborg. För vissa handlar det om att få utrymme för familjen, för andra om friheten att kunna bestämma själv över sin boendemiljö. Ett hus representerar något mer än bara fler kvadratmeter – det är drömmen om ett eget livsrum.

Hon har under sina år i branschen förmedlat allt från friliggande villor till kedjehus och radhus i olika delmarknader och bekräftar att efterfrågan på småhus är både bred och stabil.

– Många uppskattar också tryggheten i nybyggda hus. Det är energieffektiva bostäder med garantier, låga driftskostnader och ingen fastighetsskatt de första 15 åren. Det är attraktivt, särskilt i tider när andra kostnader går upp.

Starka siffror – men låg byggtakt

Det är inte bara mäklare som ser mönstret. En rad färska undersökningar pekar på samma sak: svenskarna vill bo i småhus.

Enligt Trä- och Möbelföretagens rapport Bygg fler småhus vill 7 av 10 helst bo i småhus – men färre än hälften har den möjligheten. Andra siffror från Mäklarstatistik och Mäklarsamfundets rapport om boendepreferenser visar liknande resultat: småhus toppar önskelistorna, oavsett ålder, familjesituation eller ort.

Trots detta visar en artikel i Dagens Nyheter (mars 2025) att det i Stockholm under ett helt år färdigställdes endast 67 småhus – i en region med över två miljoner invånare. En obalans som många inom branschen bekräftar.

Varför byggs det inte fler?

Robert Prag, försäljningschef på Bonava – en av Europas ledande bostadsutvecklare med verksamhet i sex länder – bekräftar den starka efterfrågan:

– Vi ser tydligt att egnahemsliknande bostäder tas emot mycket väl, oavsett om det är i Luleå, Mälardalen eller Göteborg. Många efterfrågar bostäder med egen uteplats, trädgård och närhet till grönområden.

Men att utveckla småhusområden är ofta svårt i praktiken, säger han.

– Vi skulle gärna bygga fler småhusprojekt, men det är ofta svårt att hitta mark som passar. Det kan vara läget, kostnaden för infrastrukturen eller långdragna planprocesser som gör projekten svåra att genomföra.

En ny egnahemsrörelse?

På politisk nivå börjar man ta frågan på allvar. Under våren 2024 fick tidigare bostadsminister Stefan Attefall i uppdrag att utreda hur en ny "egnahemsrörelse" skulle kunna utformas – med målet att göra småhusägandet mer tillgängligt och jämlikt.

Förslagen handlar bland annat om:

Förenklade planprocesser

Fler små byggklara tomter

Stöd för förstagångsköpare

Idén bygger på samma anda som förra seklets satsningar – men med dagens villkor: hållbarhet, jämlikhet och långsiktighet.

Drömmen som inte dör

Trots tuffare tider, högre räntor och inflation har småhusmarknaden visat förvånansvärd motståndskraft. Enligt Jessica Plånborg är det ofta hjärtat – inte bara plånboken – som styr.

– Det är ett livsval, inte bara ett boende. Många ser husköpet som ett projekt för hela familjen och framtiden. Och när rätt läge och känsla infinner sig, slår många till, trots yttre oro.

Att husdrömmen lever är det alltså inget tvivel om. Frågan är snarare: kommer byggandet hinna i kapp drömmen?