Vilka politiska beslut behövs för att bostadsmarknaden ska fungera bättre?

Hushållen måste få besked om vilka grundläggande förutsättningar som kommer att gälla i framtiden när man köper, äger eller säljer en bostad. Bristen på förutsägbarhet gör det svårt att planera. Det skapar oro, försämrad rörlighet och ökad bostadsbrist. Vi frågar fyra experter om deras lösningar på utmaningarna vi står inför.

Rahel Belatchew, chefsarkitekt, VD och grundare.

 – Det finns en låsning idag på bostadsmarknaden. Unga har svårt att ta sig in då de inte klarar kraven på eget kapital, amortering eller inkomst. Äldre bor i alltför stora hus istället för att flytta till en mindre lägenhet.

1. Ta bort bolånetaket på 85 % och sänka amorteringskravet. Särskilt för unga. Idag krävs det mycket kapital för att alls få lån.

2. Se över ränteavdraget som uppmuntrar belåning.

3. Sänk reavinstskatten så att den inte blir avgörande vid försäljning.

Robert Boije, chefsekonom SBAB

 – Justerat amorteringskrav. Nuvarande utformning leder till inlåsningseffekter, minskat byggande och försvårar för förstagångsköpare. Minskade transaktionsskatter (stämpelskatt och lagfartsavgift) samt borttagande av taket och räntebeläggningen i reavinstbeskattningen. Detta för större omsättning och effektiv användning av befintliga bostäder.

Dessa åtgärder kan finansieras med en höjning av den löpande beskattningen av både småhus och bostadsrätter (höjd kommunal fastighetsavgift). Borttagande av den kommunala fastighetsavgiften på hyreshus (som utgör en dubbelbeskattning) och väsentliga steg mot en mer marknadsanpassning av hyrorna utan att ta bort besittningsskyddet.

Det åstadkoms genom marknadsanpassade hyror vid kontraktsskrivning och med indexuppräkning därefter. Jag inser att den senare åtgärden är svår politiskt, men som ekonom vore det direkt tjänstefel att inte nämna den.  

Linda Jonsson, politiskt sakkunnig Moderaterna i riksdagen med främsta uppgift att utveckla partiets bostadspolitik.  

Tidigare analytiker och bostadspolitisk expert på Veidekke.

 – Det behöver bli enklare att både hyra och köpa en bostad. De som idag står utanför bostadsmarknaden är ofta unga och har därmed relativt sett kort kötid vilket gör att det givet dagens system har svårt att få ett förstahandskontrakt på en hyresrätt. Samma grupp saknar ofta det kapital som krävs för att få köpa en bostad. De tvingas då vända sig till mamma- och pappabanken och för dem som inte har föräldrar som kan hjälpa dem återstår bara dyra andrahandskontrakt.

En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för en fungerande arbetsmarknad. I tider av ekonomisk och politisk oro är det av yttersta vikt att det samspelet fungerar. Sverige behöver en långsiktig plan för en fungerande bostadsmarknad och jag tror att den behöver innehålla både en översyn av kreditrestriktionerna och hyressättningssystemet. 

Erik Olsson, grundare av Erik Olsson Fastighetsförmedling  och styrelseledamot.

 – Vi på Erik Olsson Fastighetsförmedling har ett förslag som löser mycket av problemen på bostadsmarknaden, utan att det kostar en enda krona. Grunden handlar om att uppskoven är obegränsade, med en kostnad som kopplas till räntenivån och att man inte betalar en årlig uppskovskostnad. Kostnaden läggs till skulden och betalas inte förrän man köper ny bostad som är billigare.

Felet nu är inte att reavinstskatten är för hög, utan att uppskoven är för dyra och att pengarna tas ut när man fortfarande behöver dem till en ny bostad. Obegränsade uppskov där kostnaden knyts till räntan är automatiskt ”lagom attraktiva” jämfört med banklån samtidigt som storleken anpassas efter bostadsprisernas och reavinsternas storlek i olika delar av landet. Det är viktigt. Det är där bostadspriserna är högst som rörligheten måste öka mest.