Vårt land är fullt av spännande och vackra bostadshus från olika tidsepoker. Vi bad experterna på ArkDes – Statens centrum för Arkitektur och Design – att ta fram en serie artiklar som beskriver de vanligaste byggnadsstilarna för oss som är nyfikna och vetgiriga. Här har du chansen att lära dig mer om jugend-periodens arkitektur.

Vid sekelskiftet 1900 sker en påtaglig förändring inom arkitekturen, där man vänder sig bort från industrialismens och 1800-talets klassicistiska formspråk. Den klassicistiska arkitekturen upplevdes som stel, stram och bundet av regler: symmetri, ordning och en nästan militärisk rytm dominerade stadsbilden. Som en reaktion på detta träder jugendstilen in och erbjuder något helt annat – en mjukare, mer organisk och naturinspirerad arkitektur som söker det levande, det asymmetriska och det individuella.

Svensk natur och lekfull form

I ornamentiken sker ett tydligt brott. De klassiska bladverken, akantusrankorna och de antika gudagestalterna försvinner ur formspråket och ersätts av motiv från den svenska naturen. Fasaderna får liv – längs murverket kan små skogsmöss klättra, fladdermöss gömma sig, och lister och fönsteromfattningar dekoreras med stiliserade girlanger av tallbarr, ekollon eller kottar. Tapeter och textilier pryds inte längre av exotiska växter, utan av näckrosor, liljor och ängsklockor, ofta något stiliserade men fortfarande igenkännbara. På detta sätt växte en konstnärlig förankring i den egna naturen fram, vilket också gav stilen en mer nationell prägel.

Fasaderna blir mjukare och mer lekfulla i sina former. Rundade hörn och svängda linjer bryter den tidigare stelheten. Burspråk får en kurvig form och skjuter ut ur fasaden som böljande former, ofta krönt av takkupor eller små tornliknande avslut. Fönstren är i regel tvåluftsfönster med tvärpost, där den övre delen är spröjsad. Trots denna mjukhet lever vissa klassicistiska ideal kvar: fasaderna behåller ofta en viss symmetri, en regelbundenhet i fönsteraxlarna samt en tydlig indelning i bottenvåning, mellanvåningar och en markerad övervåning.

Egna paletter och trädgårdsstäder

När det gäller färgsättningen rör sig jugend mot en mildare och varmare palett. Ljusa, ockragula fasader, dämpat gröna nyanser och tegelrött var vanliga färger. Samtidigt kunde varje stad utveckla en egen palett och sin egna kombination av nyanser, vilket skapade lokala variationer inom samma stil. Under denna tid börjar också städerna breda ut sig, och de första villaförstäderna blir verklighet. Husen placeras i generösa trädgårdar, och gatorna följer terrängens naturliga former i slingrande mönster, i kontrast till tidigare rutnätsplaner. De högsta punkterna sparas ofta som obebyggda ytor och anläggs istället till parker. Här syns en tydlig inspirationfrån Storbritannien, särskilt från Ebenezer Howards idéer om trädgårdsstaden och Arts and Crafts-rörelsens syn på bostäder, hantverk och miljö.

Ljusare och mer funktionellt

Interiört sker en lika påtaglig förändring. De raka siktlinjerna genom hemmet försvinner; planlösningarna blir friare och rummen får en mer varierad placering. Ljuset spelar en större roll, och bostäderna är inte lika mörka, tunga och överlastade som under 1800-talets slut. Möbleringen blir något enklare, även om den fortfarande är rik på detaljer. I större villor möts man ofta av en pampig trapphall – gärna med en öppen spis placerad som en välkomnande mittpunkt. Praktiska lösningar tillkommer också: många villor utrustas till exempel med flera utgångar – en huvudentré, en dörr mot trädgården ochen köksingång. Det speglar både vardagslivets behov och tidens nya syn på hemmets funktionalitet.

Jugend eller art nouveau?

Jugend och art nouveau är egentligen två namn på samma stilriktning. Skillnaden ligger främst i språkbruk och geografi: i den tyskspråkiga och tyskinfluerade delen av Europa används begreppet jugend, medan man i Frankrike talar om art nouveau. Det är alltså främst två olika namn på en stil med samma grundidé: att förena konst, arkitektur och vardagsliv i ett formspråk som inspireras av naturens organiska linjer, hantverkets kvalitet och en vilja att skapa något nytt för den moderna tiden.

Så här känner du igen arkitektur i jugendstil

Organiska, böljande linjer

Blommor, växter och frukter

Asymmetri och rundade former

Dekorativa detaljer som burspråk, utsirade portaler och smidesräcken

Arkitekt att känna till

Fabian Boberg

Byggnader att känna till

Centralposthuset i Malmö
Centralposthuset i Stockholm

Det här är ArkDes

Statens centrum för arkitektur och design, är ett museum och en myndighet som verkar för att främja och utveckla arkitekturens och designens roll i det svenska samhället. Besök museet på Skeppsholmen i Stockholm för att ta del av utställningar, föreläsningar, kreativa workshops och samtal om arkitektur och design.

Följ gärna deras två konton på Instagram: @arkdesc och @arkdes_collection och missa inte att besöka museet på Skeppsholmen om du är i Stockholm. Det är fri entré för alla under hela 2025.

ArkDes webbplats.

Letar du efter ett nytt hem i jugendstil? Här hittar du alla våra bostäder – sök på egen hand eller skapa en bostadsbevakning så hjälper vi dig på traven.