Loading...
Det finns ett tydligt samband mellan Halloween och Allhelgona. I dag firas Halloween på ett lekfullt sätt med pumplyktor, utklädnader och ”bus eller godis”, medan Allhelgona präglas av minnen, eftertanke och levande ljus på gravarna. Allhelgona är en kristen helg som har flyttats i kalendern för att skapa ytterligare en ledig dag under hösten. Här berättar vi varför och hur vi firar halloween och Allhelgona – två högtider som på olika sätt handlar om döden och får oss att tänka lite extra på nära och kära – på absent friends.
Alla helgons dag är en gammal kristen högtid som firas till martyrers och helgons ära. Det äldsta beviset för att Allhelgonadagen firades i Sverige finns i en anteckning i Vallentunakalendariet från 1198. Allahelgona har utan avbrott ingått i det svenska kyrkoåret sedan medeltiden. I Sverige är Alla helgons dag en allmän helgdag. Den inföll tidigare alltid den 1 november men flyttades 1772 till första söndagen i november. Vid den svenska helgdagsreformen 1953 flyttades Alla helgons dag till den lördag som infaller mellan den 31 oktober och 6 november. Att den flyttades berodde på att man ville ha fler lediga dagar på hösten, samtidigt som lördagen var en arbetsdag när flytten gjordes. Då ändrades också almanackans namn på 1 november till Allhelgonadagen. I Svenska kyrkan firas Alla själars dag på söndagen efter Alla helgons dag, till minne av alla döda.
Traditionen att uppmärksamma helgon och martyrer på särskilda dagar uppstod tidigt inom kristendomen. Efter ett tag blev helgonen så många att det inte fanns tillräckligt med dagar i almanackan för att uppmärksamma dem alla. Då infördes allhelgonadagen som en gemensam dag då man kunde fira alla mindre betydelsefulla helgon som inte hade fått en egen dag i kalendern. Från början skedde det firandet på våren, men under 700- och 800-talen flyttade man firandet av alla helgon i den västliga kyrkan till den 1 november.
I Sverige växte traditionen att tända ljus på gravarna vid Allhelgona fram i slutet av 1800-talet. Innan dess tändes gravljus främst på julafton. Den seden levde kvar in på 1940-talet. Nu tänder vi ljus i våra kyrkor och på kyrkogårdarnas gravar på lördagen när det är Alla helgons dag. Även om traditionen att tända ljus på gravarna under Allhelgona är relativt ny, har den koppling till en mycket äldre tradition av att samlas vid de dödas gravar. Redan i förkristen tid förekom kult, blot och kalas på gravfälten, där måltider och andra ritualer skapade en känsla av samhörighet mellan levande och döda.
Med rötter i förkristna keltiska traditioner, som togs över av kristna germaner, skapades en mer allmän minnesdag över de döda. Man trodde att de döda återvände hem och behövde vägledas med ljus och eldar i samband med sommarens slut och vinterns början. Det lever kvar i den moderna seden att tända ljus, smycka och vaka över anhörigas gravar. Inom den katolska kyrkan infördes på 1000-talet alla själars dag den 2 november, som en dag då man ska minnas sina bortgångna anhöriga. Då firas Mässan för de döda, en requiemmässa där man önskar de döda evig vila. I samband med reformationen 1527–1544 slutade Alla själars dag att vara helgdag i protestantiska länder, men i Sverige fanns dagen kvar i almanackan ända in på 1700-talet med namnet Själadagen. Söndagen efter Alla helgons dag har fått namnet Alla själars dag.
I anglosaxiska länder firar man Halloween dagen före Alla helgons dag. Halloween firas alltid den 31 oktober, eftersom det är den dagen som är All Hallows’ Eve i dessa länder, med Alla helgons dag som fast helgdag dagen därpå, den 1 november. Ordet Halloween är en språklig sammandragning av det ursprungliga All Hallows' Eve (alla helgons afton). På Halloween firar man mer lättsamt och lekfullt, ofta med barnen i centrum. Det moderna halloweenfirandet fick ordentligt fäste även i Sverige från mitten av 1990-talet.
I anglosaxiska länder besöker barn, som ser så otäcka ut som möjligt, hus som har en utsmyckad pumpa utanför under Halloween. Barnen kan vara utklädda till häxor, spöken eller liemannen. I pumporna som sätts ut har man skurit ut ett skräckinjagande ansikte för att skrämma bort onda andar. När barnen ringer på frågar de ”bus eller godis?”. Den som inte bjuder på godis riskerar att utsättas för ett mer eller mindre skämtsamt busstreck.
Det symboliserar de onda andar som följt med upp vid årets skörd. Det är nämligen inte bara kära anhöriga som har lämnat oss under året som kommer fram som goda andar. Enligt äldre folktro frigörs även de onda vid skörden. Därför ställs pumpan fram för att mota bort de onda andarna från våra hem. De onda andarna avskyr allt med ljus, som solljus eller eldsken. Därför är det viktigt att tända ett levande ljus i pumpan för att öka den avskräckande effekten.
För att inte göra Halloween läskigare än nödvändigt kan du som funderar på att göra en bostadsaffär passa på att ta reda på ungefär hur mycket din nuvarande bostad är värd i vår värdeindikator. Då får du lättare att planera både köp och försäljning i din bostadsaffär på ett sätt som minskar risken att du råkar ut för en riktig skräckhistoria. Vår mission är att ge Bäst Betalt i en trygg bostadsaffär.