Loading...
Kristi himmelsfärd och pingst är två högtider som infaller under våren och försommaren med starka rötter i den kristna traditionen. För många är de främst förknippade med lediga dagar och långhelger i dag, men bakom högtiderna finns berättelser som har haft stor betydelse för både religion och samhällsutveckling. Här berättar vi varför vi firar Kristi himmelsfärd och pingst, vad högtiderna innebär, när de infaller, deras ursprung och hur firandet har utvecklats från kyrkliga högtider till en naturlig del av det moderna svenska samhället och våra svenska högtider.
Kristihimmelsfärdsdagen infaller 40 dagar efter påsk och bygger på berättelsen om hur Jesus enligt Nya testamentet lämnade jorden och steg upp till himlen. Högtiden har firats inom kristendomen sedan 300-talet och är en del av kyrkoåret.
I Sverige infaller kristihimmelsfärdsdagen alltid på en torsdag, så att många kan få en långhelg genom att vara lediga även fredagen. Precis som med andra helgdagar har betydelsen i dag delvis förändrats, där den religiösa innebörden för många har fått stå tillbaka för möjligheten till ledighet och sociala aktiviteter.
Pingst infaller 10 dagar efter Kristi himmelsfärd, alltså 50 dagar efter påsk. Namnet kommer från det grekiska ordet pentekoste, som betyder femtionde. Pingsten räknas som den dag då den heliga anden kom till lärjungarna och gav dem kraft att sprida det kristna budskapet. Därför brukar pingsten ibland kallas för kyrkans födelsedag.
Pingstdagen infaller alltid på en söndag. Till skillnad från tidigare är annandag pingst inte längre en ledig dag. Sedan 2005 har den ersatts av nationaldagen den 6 juni, vilket gör att pingsthelgen i dag inte längre är en långhelg på samma sätt som förr.
Kristi himmelsfärd, som förknippats med stillhet, ljus och naturens återkomst, symboliseras ofta av tidiga morgnar i landskapet som ”gökotta”.
I Sverige har Kristi himmelsfärd även fått en mer folklig prägel. Traditionellt har dagen förknippats med utflykter och friluftsliv, och den har ibland kallats för ”gökotta” eftersom man gick upp tidigt på morgonen för att höra årets första gök. Den typen av tradition visar hur religiösa högtider ofta har kombinerats med naturupplevelser och årstidens förändringar. I dag förknippas kristihimmelsfärdshelgen ofta mer med en efterlängtad paus i vardagen, där många passar på att resa bort eller umgås med familj och vänner, än med religion.
Pingsten har kallats för ”hänryckningens tid” och förknippas med kärlek, ljus och nystart.
Historiskt har pingsten haft en stark ställning, och var länge en av årets största högtider i Sverige. Den kallades ofta för ”hänryckningens tid”. Det är ett uttryck som syftar på naturens skönhet när försommaren står i full blom. Pingsten var också en vanlig tid för bröllop, vilket bidrog till att högtiden förknippades med kärlek, framtidstro och nya början. Uttrycket ”pingstbröllop” lever kvar än i dag, även om betydelsen har minskat i takt med att samhället förändrats och fler väljer att gifta sig under andra tider på året.
Precis som för många andra högtider har pingstens roll förändrats i det moderna samhället. När annandag pingst togs bort som helgdag 2005 och ersattes av nationaldagen den 6 juni förlorade pingsthelgen en del av sin tidigare tyngd. Det är ett tydligt exempel på hur traditioner och högtider anpassas efter samhällsutvecklingen och politiska beslut.
I dag förknippas både Kristi himmelsfärd och pingst ofta med ledighet, ljus och tid att stanna upp.
Både Kristi himmelsfärd och pingst är exempel på hur högtider kan förändras över tid. Från att ha haft en tydlig religiös betydelse har de i dag också blivit en del av ett mer sekulärt samhälle där fokus ofta ligger på ledighet, umgänge och att ta vara på våren och försommaren. Samtidigt lever många av de äldre traditionerna kvar, vilket gör att högtiderna fortfarande bär på en historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden.