Kriminalitet och otrygghet påverkar bostadsmarknaden på många sätt.

Den här gången har vår expertpanel tre experter med olika infallsvinklar. Här ger Helena Bornevall, Erik Olsson och Anne Schönberg sin bild av hur kriminaliteten påverkar bostadsmarknaden på olika sätt.

Bostaden är tänkt att hjälpa oss med våra mest grundläggande behov genom att den ger oss trygghet och basal komfort så vi överlever. När man har klarat av de mest grundläggande behoven i behovspyramiden kan bostaden fylla andra behov så som grupptillhörighet eller att hjälpa barnen att få en bättre framtid genom att de får en uppväxt i ett område med bra skolor och ett umgänge som gör att de blir en del av en grupp och ett samhälle som vi vuxna uppskattar.

För kommersiella kontorslokaler med vakanser blir det svårt om det inte hjälper att sänka hyran för att få hyresgäster för att området upplevs som osäkert så att företag ändå inte vill ha kontor i områden för att det ger en dålig image som gör det svårt att rekrytera den personal man vill ha. Upplevd trygghet blir viktigare och viktigare på bostadsmarknaden ju mindre självklar den är.

Efter en lång rad rapporter och inslag i media om att kriminaliteten har blivit både mer omfattande och råare med skjutningar och sprängningar runt om i hela Sverige resonerar vår expertpanel om hur detta påverkar bostadsmarknaden och våra preferenser när det gäller boendet i vår strävan att känna oss trygga, eller i alla fall slippa att känna oss direkt otrygga.

Helena Bornevall, makroekonom med fokus på bostadsmarknaden i Handelsbanken

Bostadsområdet har betydelse för barns chanser att utvecklas, göra karriär och köpa sig ett boende, Boendesegregationen kan leda till sämre skolresultat och förankring på arbetsmarknaden i utsatta områden och riskerar leda till ökad brottslighet i samhället. Den ökade grova kriminaliteten kostar både liv och pengar samt bidrar till ökad otrygghet och påverkar därmed bostadsmarknaden mer än tidigare. För att bryta den trenden krävs sannolikt ett långsiktigt arbete och samverkan från många instanser. Allt fler fastighetsbolag lägger stort fokus på att bidra till attraktiva stadsdelar, inte bara fastigheter, där trygghetsaspekten är en viktig del. En förbättrad känsla av trygghet bidrar till att fler trivs i sitt boende och påverkar fastighetspriser positivt samt kommer med fler positiva välfärdseffekter.

Erik Olsson, grundare av Erik Olsson Fastighetsförmedling

Att alla vill bo tryggt gör faktorn viktigare vid valet av bostad än mycket annat, och tryggheten blir viktigare ju mindre självklar den är. Att en ökad kriminalitet påverkar efterfråga på trygghet avspeglar sig på flera sätt. Hela områden som upplevs som otrygga väljs bort (oavsett om det gäller villor eller lägenheter) av de som kan på ett sätt som ger en negativ spiral med ett mer segregerat och polariserat samhälle som ökar otryggheten. När känslan av otrygghet smyger sig in även i områden som i grunden upplevs som säkra blir även olika delar av ett flerfamiljshus olika attraktiva. Bostäder som man når utifrån gatan blir mindre attraktiva, inte bara för att de är störda av gatan, utan även för att risken att någon tar sig in är större. Även lägenheter högst upp i huset, som man kan komma in från taket via en terrass eller balkong blir mindre attraktiva än nu. Efter ytterligare några sprängningar i flerbostadshus den senaste tiden är en annan reflektion är att det blir viktigare för en bostadsrättsförening att fundera på vilken typ av verksamhet de hyr ut lokaler till och vilka medlemmar de beviljar medlemskap eftersom det kan påverka hur tryggt det är att bo i föreningen.

Anne Schönberg, regionchef i Stockholm på Bonava

Känslan av trygghet är grundläggande för hur vi mår och trivs i vårt grannskap eller stadsdel. I bostadsområden med högre nivåer av våld och kriminalitet tenderar de boendes fysiska och psykiska hälsa vara sämre och nivån av otrygghet högre – och bostadspriserna lägre. Ett intressant begrepp i sammanhanget är den om kollektiv förmåga, dvs sammanhållningen mellan invånarna och deras vilja att bidra till gemensamma mål som en trygg boendemiljö. Ett områdes kollektiva förmåga brukar vara den dimension av socialt kapital som har störst betydelse för att motverka brottslighet och otrygghet. Undersökningar visar att när vi är hej och du med våra grannar ökar trygghetskänslan markant, betydligt mer än vad till exempel kameraövervakning och vakter gör. För Bonava som stadsutvecklare är det viktigt att förstå och bygga för trygga, omhändertagna stadsdelar där boende kan mötas över kultur- och generationsgränser och där grannar hjälps åt för att bidra till ett tryggare samhälle och stabilare värde på bostäderna.

Läs mer

Du kan läsa mer relaterade nyheter i vår marknadskommentar.